Släktmötet i Alingsås 2021

Tack alla som var med under helgen och gjorde vårt släktmöte till en så lyckad tillställning!

//Styrelsen

Här kommer årets släktbild från mötet:

Välkommen till 2017 år släktmöte 26-27 aug

Meddelande från styrelsen våren 2017

Kallelse till ordinarie släktmöte Styrelsen kallar härmed släktens medlemmar till ordinarie släktmöte på Riddarhuset, Stockholm, lördagen den 26 augusti 2017 kl 16.30. Se bifogad inbjudan.

Föredragningslista

1. Val av ordförande, sekreterare och justeringsman vid släktmötet

2. Fråga om mötets behöriga sammankallande

3. Upprättande av röstlängd

4. Styrelsens och revisorernas berättelser

5. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen

6. Av styrelsen väckta förslag

7. Av annan medlem väckta förslag

8. Bestämmande av avgifter

9. Val av styrelseledamöter

10. Val av revisorer och revisorssuppleanter

11. Val av valberedning

12. Övriga ärenden

Din chans att hjälpa till

Har du någon gång funderat över hur släktföreningen har möjlighet att varje år dela ut stipendier till studerande släktingar eller att vart tredje år anordna släktmöten med tillhörande aktiviteter för alla medlemmar? Nu har du chansen att få hjälpa till med detta spännande arbete då släktföreningen söker en ny styrelsemedlem. I första hand söks en ny kassör, men om du hellre skulle vilja ta sekreterarrollen så är det absolut möjligt att diskutera. Du behöver inte vara någon expert på släkten. Hela styrelsen hjälps åt. Är du intresserad? Tveka inte att kontakta Cissi eller Johan i valberedningen (cecilia@leijonhufvud.se, 070-201 31 33 eller johan@tvaochenhalva.se, 076 – 101 16 69).

Ekonomiska bidrag

Skriftligt motiverad ansökan om bidrag för studier eller särskilda levnadsomkostnader skall vara styrelsen tillhanda senast den 15 september 2017.

Ansökan ifylles elektroniskt via hemsidan www.leijonhufvud.se under fliken Stipendium. Om du av någon anledning inte kan fylla i blanketten elektroniskt går det även bra att kontakta nils.leijonhufvud@gmail.com för att få en blankett via mail. Släktmötet har sedan tidigare beslutat att även barn till kvinnlig medlem kan söka bidrag.

E-postadress

Vill du ha en personlig e-postadress som slutar på @leijonhufvud.se kan du ta kontakt med nils@leijonhufvud.se

Adressändringar, födslar, dödsfall För att adressregistret skall vara så aktuellt som möjligt är jag tacksam om ni meddelar mig om ni byter e-postadress, adress, barnen flyttar hemifrån, någon i släkten gifter eller skiljer sig, får barn eller om någon släktmedlem avlider. Jag har bifogat en adressförteckning där ni kan se om jag har rätt uppgifter till er och era närmaste släktingar. Jag har gjort mitt bästa för att uppdatera den löpande när ni mailat mig ändringar, men upptäcker ni något jag missat så hör gärna av er igen.

Målet är att alla skall få information via e-post så småningom, så om du noterar att någon som du vet normalt sett använder e-post saknar e- postadress i registret meddela dem gärna att skicka sin aktuella adress till mig. Detta kan särskilt vara aktuellt för er som har barn som fyllt 18 och därmed, i egenskap av nya medlemmar i släktföreningen, ska börja få information direkt till sig själva istället för via er föräldrar.

Jag vill slutligen vädja till er som skickar in ändringar att alltid referera till ert medlemsnummer (framgår av registret), för att minska detektivarbetet med att lista ut vilken rad som skall ändras. Vi har ju ett flertal Carl och Erik etc...

Med önskan om en skön sommar och att vi ses på Riddarhuset i augusti,

Styrelsen gm. Jenny

.Inbjudan till släktmöte 26-27 augusti 2017

2017 års ordinarie släktmöte äger rum på Riddarhuset den 26 augusti

Program:

Lördag 26 augusti

16.30 Svenska adeln genom tiderna. Kort föredrag av Olof Lhd

17.00 Mötesförhandlingar

18.00 Drink och mingel

19.00 Middag med dans (Klädsel: Smoking eller mörk kostym)

Söndag 27 augusti

10.45 Samling på Slupskjulsvägen (vid Moderna Museet) för rundvandring på Skeppsholmen.

13.00 Brunch på Moderna museet.

Efterhand hemfärd

Anmälan till släktmöte sker senast den 4 juli på särskild anmälnings- blankett via länken:

https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSdNgcg_cZ83fgHTQBzh0hz frwLocM5wLCfjAw8Dft5SWhZ81g/viewform?c=0&w=1

Har ni problem att anmäla er via länken, kontakta Olof på 072-048 08 94.

Välkomna!

Styrelsen

Drottning  Margareta Leijonhufvud      

...välkommen hem

Solen lyste. Musikkåren Kamraterna spelade. Publiken fylkades i hundratal på lite avstånd från stenstoden som var övertäckt med ett guldfärgat skynke. Det var nationaldagsfirande i Gräfsnäs slottspark. Prinsessan Desirée och hennes make Niclas Silfverschiöld från närbelägna Koberg hade anlänt för att ge kunglig glans åt ceremonien.

För AM Alstömer, ättling till den Alströmer ni tänker på, var det något av en triumf. Som journalist och kulturarbetare i Alingsås  hade hon i ett par decennier verkat för att inte enbart män med eller utan häst utan också framstående kvinnor borde bli efterbildade i våra parker. Drottning Margareta Leijonhufvud var en tidig kandidat. När 500-årsjubiléet av drottningens födelse närmade sig inledde vi ett samarbete.  Släktföreningen Leijonhufvud blev huvudsponsor för en bronsbyst signerad Britt-Marie Jern.  

Skulptören berättade om hur hon arbetat med projektet. Det finns inga samtida porträtt att utgå ifrån. Det närmste man kan komma är kanske det kända porträttet på Gripsholms slott. Dess förebild lär ha varit ett porträtt målat av Margareta när hon ännu levde. Med den konstnärliga frihet Jern besitter reflekterar bysten en kvinna med både stil och styrka. Det skulle vi snart bli varse.

När Kristian Tyrann låtit mörda Margaretas far Erik vid Stockholms blodbad 1520 flyttade resten av familjen till Loholmen i sjön Antens norra del. Margareta (1516-1551) var då fem år gammal.  Loholmen är under flera vår- och sommarmånader ett fridlyst fågelreservat varför det inte var  idé att placera bronsbysten där. Men Gräfsnäs ligger alldeles intill och är platsen för ett slott som kom till på 1500-talet.

När AM Alströmer berättat om hur projektet startade och jag som ordförande i släktföreningen berättat om andra aktiviteter under jubileumsåret var det dags för prinsessan. Musikkåren spelade och avklädningsceremonien skedde till publikens likaledes hörbara förtjusning. 

Efter 500 år - drottning Margareta hade kommit hem.

Sigfrid Leijonhufvud 

Släkten minns Margareta, 500 år

Det var för bra länge sedan och långt innan släkten hittade på att välja mig till ordförande i släktföreningen. Erik Leijonhufvud, han på Göksholm, förklarade att det fanns en person i släkten som vi borde uppmärksamma. År 2016 skulle det bli 500 år sedan drottning Margareta Leijonhufvud föddes. - Missa inte det!Han kanske inte  uttryckte sig som man varje dag gör på TV. Men det var ändå vad han menade. Och vi har inte missat det.

Det finns flera.  AM Ahlströmer, ni kanske minns att hon  berättade om drottning Margareta  vid vårt släktmöte på Riddarhuset 2011, kom tidigt med förslag till hur firandet borde gå till.  Det av hennes projekt som släktföreningen i hög grad stött är en bronsbyst av drottningen skapad av skulptrisen Britt-Marie Jern.  Prinsessan Désirée har lovat att på nationaldagen den 6 juni avtäcka skapelsen.  Det sker vid en ceremoni vid Gräfsnäs slottsruin nära Alingsås. Tätt intill ligger  Loholmen där Margareta växte upp sedan hennes far avrättats i Stockholms blodbad 1520. 

Att bronsbysten kommer att bli porträttlik vågar ingen gå i god för. Allra minst vi som jagat porträtt till ett annat projekt som jag strax kommer till.  De vackra och ståtliga porträtten man finner är alla målade långt efter drottningens bortgång. Låt  vara att de är målade efter avbildningar som tillkommit "live". Britt-Marie Jern har med andra ord  haft stor konstnärlig frihet.

Lika svårt som det är att hitta samtida avbildningar har det varit att hitta samtida skildringar - särskilt av Margareta Leijonhufvuds barn- och ungdomsår.  Vi har gått långt utanför våra egna överfulla bokhyllor i jakten på biografier över den trots allt mest namnkunniga av Leijonhufvudar.  Det var så vi kom fram till att biografin måste till och hinna bli klar till 2016. Vi vände oss till idéhistorikern fil dr Karin Tegenborg Falkdalen som skrivit  boken Vasadöttrarna om Margareta Leijonhufvuds döttrar och även en bok om Gustav Vasas tredje gemål Katarina Stenbock, systerdotter till Margareta.

Vi är tacksamma  att Karin åtog sig det roliga men också krävande uppdraget.  Det har varit en forskningsuppgift som inneburit en hel del studier i exempelvis Kungliga bibliotekets källare.  Genom ett gott samarbete med Marianne Setterblad blev  biografin Margareta Regina - vid Gustav Vasas sida (Setterblad förlag) klar i tid för det seminarium som släktföreningen inbjöd till den 17 april 2016. 

Margareta Leijonhufvud var huvudnumret, men vi hade beslutat oss för att bredda anslaget.

Med början våren 2015 hade vi kontaktat ytterligare tre kvinnliga filosfie doktorer, som alla skrivit avhandlingar och böcker om drottningar som kommit efter Margareta och som också betytt mycket. Släktföreningen kallade seminariet DROTTNINGROLLEN GENOM TIDERNA.

Det är kvinnan bakom allt, är en sång som klingar falskt även i våra dagar.  Men det är minst lika falskt att som Erik Gustaf Geijer förklara att Sveriges historia är deras kungars.  Det finns många andra som betytt mycket och det gäller inte minst drottningarna. De hov som flertalet av dem fört med sig till Sverige har berikat vårt land med vetenskapsmän, arkitekter, hantverkare och konstnärer av alla de slag.  Och inte så sällan har de - likt Margareta - utövat politisk makt även om det mer sällan skett helt öppet.  De har gjort mycket men inte allt. De har exempelvis inte startat krig.

Så kom det sig alltså att omkring 120 inbjudna från vår släkt och närstående släkten Lewenhaupt tillsammans med historiker av facket samlades till seminarium i Riddarsalen på morgonen den 17 april. Våren hade ännu inte slagit ut i full blom - det var knappt "musöra"på lövträden. Men förväntningarna var stora.

Först på plan var släkten Leijonhufvuds huvudman Lennart med hustru Jann.  Han är värd att nämnas av flera skäl men jag tänker på med vilken generositet han lånat ut gamla porträtt och även en dyrgrip av Knut  Leijonhufvud om  släktens historia.  Lennart har ett par fina handskar som ska ha tillhört drottning Margareta. De skulle ha kommit med i boken om inte expertisen fastslog att de måste ha tillverkats minst ett halvt sekel efter hennes bortgång. 

Under ledning av förläggare Lena Amurén vid Historiska Media i Lund talade i tur och ordning Karin Tegenborg Falkdalen om Margareta, fil dr Lisa Skogh om riksänkedrottningen Hedvig Eleonora, docent Merit Laine om drottning Lovisa Ulrika och fil dr My Hellsing om Carl XIII:s gemål Hedvig Elisabeth Charlotte.

År 1654 gifte sig Hedvig Eleonora med Karl X Gustav. Kungen, som mestadels låg ute i krig, fick ändå en tronarvinge i Karl ( XI )innan han avled efter endast sex år på tronen. Hedvig Eleonora blev förmyndarregent åt sonen mellan 1660 och 1672. Men detta var en dam med stamina. Även sedan Karl XI gått bort blev hon regent till den unge sonsonen Karl XII och fungerade som sådan under hans fälttåg ända fram till sin död 1713.  Hon gjorde allt för att marknadsföra kungamakten under den karolinska eran.  Men framför allt var hon en konsternas beskyddare och tillskyndare, vilket Lisa Skogh förmådde beskriva.

Med Merit Laine hoppade vi galant vidare mot mitten av 1700-talet. År 1744 ingick Lovisa Ulrika, yngre syster till Fredrik den store,  äktenskap med Adolf Fredrik av Holstein Gottorp. Året innan hade han valts till svensk tronföljare.

- Kanske är Lovisa Ulrika den av Sveriges drottningar som för oss idag tydligast framstår som en dirande politisk drottning, sade hon.

Under frihetstiden var kungamakten svag medan den verkliga makten låg samlad hos ständerna och då i synnerhet Riddarhuset.

- Drottning Lovisa Ulrika fick agera snarast som en lobbyist i maktens korridorer, och faktiskt sondera var hon kunde få stöd.

Försiktighet var av nöden, för man hade planer på omstörtande verksamhet. Med hjälp av det s k Hovpartiet - vid sidan av Hattar och Mössor - var det meningen att kungahuset skulle stärka sin ställning högst växentligt. Statskuppförsöket 1756  avslöjades dock i förtid och flera i kungaparets krets avrättades.  På så sätt hamnade Lovisa Ulrikas politiska aktiviteter i rampljuset och blev väl kända för eftervärlden.

Men det var inte för dessa intriger för att stärka kungmakten, innan Gustav III verkligen gjorde det, som är hon är mest ihågkommen.  Hon grundade exempelvis Vitterhetsakademien är 1753 och gjorde allt för att uppmuntra konst och vetenskap i sitt nya hemland.  Drottningholm hade varit Hedvig Eleonoras skötebarn men blev det i än högre grad för Lovisa Ulrika.

- Det som är speciellt med Drottningholm under Lovisas Ulrikas tid, är att det inte manifesterar makt. Det är ett politiskt argument för att kungen ska FÅ  makt.

Det kanske mest roande av föredragen stod  My Hellsing för.  Men så var "hennes" drottning Hedvig Elisabeth Charlotte unik på det sättet att hon skrev en inträngande, skarp och roande dagbok om livet vid Gustav III:s hov.  Hon var gift med kungens yngre bror hertig Carl  och blev inte drottning förrän Gustav IV Adolf blivit avsatt och Carl XIII ärvt tronen i väntan på en ny dynasti vid namn Bernadotte.  Att hon lyckats förhindra att dagböckerna förstördes är bara ett av många tecken på hennes "smartness".  

My förde oss också in i den moderna tiden med de Bernadotteska drottningarna.   Drottning Silvia kunde tyvärr inte närvara och dela  med sig av sin syn på en drottnings uppgifter. Men hon har förklarat för oss att benämningen "drottningroll" inte stämmer. Det handlar inte om att likt en skådespelare spela en roll utan att fullgöra en uppgift, är hennes mening.

För släktföreningen Leijonhufvud spelade det emellertid en stor roll att i år få uppmärksamma den person som många i släkten vill kalla anmoder.  Det är dock inte riktigt sant.  Leijonhufvudarna stammar från Margaretas äldre beror Abraham och Lewenhaupt från hennes yngre bror Sten.

Firandet eller hågkomsterna av drottning Margareta Leijonhufvud fortsätter under merparten av 2016.  Nästa år bjuder vi in till ännu ett evenemang - nämligen den traditionella släktträffen som det året sker på Riddarhuset. I styrelsen arbetar vi nu med uppslag om vad vi ska hitta på vid sidan om det ni alla redan vet. Kom gärna med förslag!

Sigfrid Leijonhufvud

Ordförande i släktföreningen

Bilder från  Drottning Seminariet 17 april 2016

Sök stipendium 2015 senast den 15 okt

OBS ny utökad ansökningstid!

Nu är det hög tid att söka stipendium eller ekonomiskt bidrag från släktföreningen. Det görs numera online under fliken stipendium. Har ni problem att fylla i ansökan

eller på annat sätt behöver hjälp, kontakta någon av oss i styrelsen.

Bilder från Släktmötet 30-31 Augusti 2014

se under fliken Fotogalleri

Välkommen till 2014 års Släktmöte i Uppsala 30-31 Augusti!

Program

Sök stipendium 2014 senast den 15 sept

Nu är det hög tid att söka stipendium eller ekonomiskt bidrag från släktföreningen. Det görs numera online under fliken stipendium. Har ni problem att fylla i ansökan

eller på annat sätt behöver hjälp, kontakta någon av oss i styrelsen. 

Släktmötet den 24 september 2011

Gruppbilden som togs på släktmötet den 24 sept 2011. Önskas bilden i större format finns den tillgänglig under menyn FotoGalleri.